Danssamarbete i vasa

När man införde danslinje vid Kuula-institutet i Vasa år 1991 hade Johanna Eskola-Åberg precis utexaminerats från danslärarlinjen vid konservatoriet i Kuopio.Hon fick anställning som lärare i klassisk balett och började bygga upp dansundervisningen inom den grundläggande konstundervisningen. Som mest har man på dansavdelningen haft närmare 300 elever, nu ligger antalet kring 160. 

Samarbete med TaiKon

I Vasa ges grundläggande konstundervisning också av TaiKon, en enhet som upprätthålls av Vasa stad och lyder under Vaasan Opisto och Vasa arbis. Vid TaiKon erbjuds alla andra dansformer förutom klassisk dans och Johanna har nära samarbete med Mia Wiik som ansvarar för TaiKons danslinje.

– För att dansarna också skall bli mångsidiga får de vid 11-års ålder bekanta sig med en annan dansform än den egna. Vi samarbetar då med TaiKon genom att integrera grupperna. Om man vill dra nytta av såväl utrymmen som lärarresurser är samarbete den enda vägen. Men man kan inte tvinga fram sådant – lärarna måste tala samma språk och vilja samarbeta.

Vårföreställningar på Vasa stadsteater

Ändamålsenliga utrymmen behövs också för att ordna större föreställningar och för att dansarna skall bli bekanta med sceniskt arbete. Varje vår har elever från Kuula-institutet och TaiKon haft en gemensam föreställning på Vasa teater. 

– Teatern har erbjudit oss utrymmen och teknisk personal, vilket underlättat vårt arbete. Vi har då fått koncentrera oss helt på det konstnärliga. Till vårmatinéernas dagsföreställningar har vi också bjudit in daghemmen och lågstadierna, såväl svenska som finska. Hur det blir med dessa föreställningar i fortsättningen är tyvärr dock lite oklart från teaterns sida. 

Omat tanssit - Egna danser

En annan populär föreställning är “Omat tanssit – Egna danser”, en kväll där danseleverna bjuder på program som de själva planerat och övat in, ensamma eller i grupp. Föreställningen görs i samarbete med dansare från Kuula-institutet, TaiKon, Korsholms musikinstitut och musikinstitutet Legato. Eleverna får använda sin kreativitet, välja musik, dansstil och göra egen koreografi. Det är mycket uppskattat. 

– Ibland gör några danselever också sina slutarbeten på samma föreställning och då är det också ett inlärningstillfälle för dansarna i publiken. De deltar i diskussionerna och utvärderingen och ger respons på alla slutarbeten. Våra dansare blir redan i unga år vana att både ge och ta emot konstruktiv muntlig respons, det är en del av undervisningen. 

Lärarbrist

Under de 30 år som Johanna verkat som lärare har många nya danser sett dagens ljus och konkurrensen hårdnat i branschen. 

– Det är bra att det finns alternativ. Fast föräldrarna tror ibland att dans inom grundläggande konstundervisning är dyr, men de tänker inte på att när man dansar balett så ingår dräkterna och rekvisitan i priset. Eleven skaffar endast träningskläderna själv.

Barndansen är en viktig inkörsport till dansens värld och där är det fri klädsel. Vid 8-års ålder är det balettstart och efter det bär alla likadana balettrikåer.

– Läraren måste kunna se allt från dansarnas kroppshållning och ryggrad till användningen av lårmuskler. Det är inte möjligt om alla har olika färgade eller löst hängande kläder som täcker kroppen.

Den största utmaningen för Johanna är att hitta lärare. 

– Speciellt viktigt skulle det vara att ha många grupper i barndans för 4–6-åringar, den verksamhet som förbereder för själva grundutbildningen. Och gärna skulle vi också kunna ha mera samarbeten över konstämnesgränserna. Vi borde ju ha alla förutsättningar för det här i Vasa.